NCS, eller Natural Color System, är ett internationellt erkänt färgsystem som används för att identifiera och kategorisera färger. Systemet grundar sig på människans visuella uppfattning av färger, snarare än på ljusvåglängder eller pigment. Till skillnad från andra färgsystem, som ofta är tekniskt baserade, bygger NCS på hur vi ser och upplever färger, vilket gör det särskilt användbart för inredning och design.
Hur fungerar NCS-systemet?
NCS-systemet är baserat på sex grundläggande färger:
- Vitt (W)
- Svart (S)
- Gult (Y)
- Rött (R)
- Blått (B)
- Grönt (G)
Alla andra färger i NCS är blandningar av dessa sex färger och beskrivs med en kombination av bokstäver och siffror som anger deras förhållande till varandra. Exempelvis, färgen ”S 1050-Y90R” beskriver en specifik nyans som kombinerar gult och rött i vissa proportioner.
Hur NCS-koder fungerar
Varje NCS-kod består av två delar som beskriver färgens egenskaper:
Nyansnummer (t.ex., S 1050) – anger färgens svärta och intensitet.
- Det första numret (10) anger färgens svärta i procent.
- Det andra numret (50) anger kulörtheten, eller färgmättnaden, också i procent.
Kulörbeteckning (t.ex., Y90R) – anger den färgmässiga komponenten.
- I exemplet Y90R betyder detta att färgen är till 90 % röd (R) och 10 % gul (Y), vilket resulterar i en rödaktig nyans.
- Färger helt i gråskala från vitt till svart, utan någon kulör, avslutas med -N för ”neutral”, där S 0500-N är en vanlig vit kulör och S 9000-N är svart.
Genom att förstå dessa beteckningar kan du identifiera specifika färgnyanser och exakt reproducera dem.
Köksö i NCS S 7005-G20Y kombinerat med övriga skåp i NCS 2005-Y20R.
Att blanda fram en kulör
I NCS-systemet finns nästan 2000 olika standardkulörer, som kännetecknas av att koden inleds med ”S”. I de flesta fall ökar nyansnummer och/eller kulörbeteckning i steg om 5 eller 10, till exempel från S 2010-G40Y till S 2010-G50Y. Kulörer som ligger mellan två standardkoder kan få en teoretisk kod, utan ”S” framför, som beskriver färgen så nära som möjligt. Ett exempel på detta skulle kunna vara 2010-G46Y, som ligger mellan de två standardkoderna ovan.
Det är viktigt att känna till att färgleverantörer i regel inte kan blanda en färg enbart utifrån kulörkoder som ligger utanför NCS-systemet. För sådana nyanser krävs ett fysiskt färgprov att jämföra med.
Varje färgtillverkare och färgtyp har dessutom egna recept för hur en kulör tas fram – antingen baserat på NCS-koder eller på tillverkarens egna färgkartor. Det innebär till exempel att Jotuns kulör ”Deco Blue” inte kan blandas exakt i en färgburk från Alcro utan att färgen kommer att skilja sig. NCS-standardkoderna är därför unika recept anpassade för respektive färgbas, vilket gör det mer komplext att ta fram kulörer som saknar en sådan kod.